Opioidinducerad förstoppning (OIC) är och förblir en betydande utmaning vid behandling av kronisk icke-cancersmärta, något som påverkar patienternas följsamhet och livskvalitet. Naldemedin är en perifert verkande μ-opioidreceptorantagonist som verkar genom att selektivt blockera opioideffekterna i mag-tarmkanalen utan att påverka de CNS-medierade analgetiska effekterna. I den här artikeln presenteras resultaten av två pivotala fas 3-studier, COMPOSE-1 och COMPOSE-2, som har utvärderat effekt och säkerhet för naldemedin som behandling av OIC.

Studiens utformning

Både COMPOSE-1 och COMPOSE-2 var randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade multicenterstudier i fas 3 som genomfördes i flera länder, bland annat USA och delar av Europa. Det primära syftet var att utvärdera effekten av naldemedin jämfört med placebo när det gällde att lindra förstoppningssymtom hos vuxna som fick stabila opioiddoser för kronisk icke-cancersmärta och som hade avbrutit alla andra laxerande behandlingar. Det primära effektmåttet var andelen patienter som svarade på behandlingen, definierat som en ökning av antalet spontana tarmtömningar per vecka.
Deltagarna var vuxna i åldern 18 till 80 år. Kriterierna var bland annat att ha stått på en stabil opioidregim och uppvisat färre än fyra spontana tarmtömningar per vecka. Deltagarna randomiserades i förhållandet 1:1 till att få antingen 0,2 mg naldemedin eller placebo med samma utseende en gång dagligen i 12 veckor, efter en screeningfas på 2–4 veckor. Randomiseringen stratifierades i två kategorier utifrån den genomsnittliga totala dagliga opioiddosen: 30–100 mg respektive mer än 100 mg orala morfinekvivalenter.

I de båda studierna rekryterades totalt 1 100 deltagare, varav 547 i COMPOSE-1 och 553 i COMPOSE-2. Deltagarna hade visat kliniska tecken på OIC och hade inte använt några laxermedel eller var villiga att avbryta all sådan behandling under studieperioden.

Effektresultat

Det primära effektmåttet var procentandelen patienter som uppnådde minst tre spontana tarmtömningar per vecka, med en ökning med minst en tarmtömning per vecka jämfört med baslinjen under minst 9 av de 12 veckorna som studien pågick, inklusive 3 av de 4 sista veckorna.

• COMPOSE-1: Naldemedingruppen uppvisade en signifikant högre andel deltagare med behandlingssvar (47,6 %) jämfört med placebogruppen (34,6 %), med en statistisk signifikans på p=0,0020.
• COMPOSE-2: Även här observerades en högre andel deltagare med behandlingssvar i naldemedingruppen (52,5 %) jämfört med placebogruppen (33,6 %), med p < 0,0001. Dessa resultat belyser effekten av naldemedin vad gäller att förbättra tarmfunktionen hos patienter som besväras av OIC på grund av opioidbehandling.

Säkerhet och tolerabilitet

Säkerhetsprofilen för naldemedin övervakades noggrant under prövningarna, med särskild uppmärksamhet på behandlingsutlösta biverkningar (TEAE). De vanligaste TEAE innefattade symtom i mag-tarmkanalen som buksmärta och diarré. Dessa var i allmänhet lindriga till måttliga i svårighetsgrad.

• I COMPOSE-1 upplevde 49 % av deltagarna i naldemedingruppen någon TEAE, jämfört med 45 % i placebogruppen.
• I COMPOSE-2 var dessa siffror 50 % för naldemedin och 48 % för placebo.

Incidensen av allvarliga TEAE var låg och jämförbar mellan naldemedin- och placebogrupperna i båda studierna. Viktigt att notera är att det inte förekom någon signifikant inverkan på den CNS-medierade analgetiska effekten, och inte heller någon märkbar ökning av förekomsten av opioidabstinenssymtom, vilket tydligt påvisar den perifera specificiteten för naldemedin.

Kliniska konsekvenser

För hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar patienter med kronisk smärta erbjuder naldemedin ett kliniskt validerat alternativ för att lindra de besvärliga symtomen på OIC. Med oral dosering en gång om dagen kan behandlingen integreras i de flesta patienters vardagsrutin, vilket potentiellt förbättrar följsamheten och den totala livskvaliteten. Trots detta är det viktigt att ta hänsyn till enskilda patientprofiler och potentiella interaktioner med andra läkemedel, i och med att verkningsmekanismen för naldemedin involverar P-glykoproteinsubstrat.

Slutsats

Se produktresumén för mer information om mindre vanliga eller sällsynta biverkningar.

Rapportera omedelbart alla misstänkta biverkningar till PV.Sweden@viatris.com och Läkemedelsverket.

Referenser:

1. Hale M, Wild J, Reddy J, et al. Naldemedine versus placebo for opioid-induced constipation (COMPOSE-1 and COMPOSE-2): two multicentre, phase 3, double-blind, randomised, parallel-group trials. Lancet Gastroenterol Hepatol. Augusti 2017; 2(8):555–564
2. Camilleri M, Hale M, Morlion B, et al. Naldemedine Improves Patient-Reported Outcomes of Opioid-Induced Constipation in Patients with Chronic Non-Cancer Pain in the COMPOSE Phase 3 Studies. J Pain Res. 2021;14:2179-2189

Rizmoic (naldemedin), 200µg, filmdragerade tabletter. ATC-kod: A06AH05. R_x. (F).
Indikation: Opioidorsakad förstoppning hos vuxna patienter som tidigare har behandlats med laxermedel. Kontraindikationer: Patienter med känd eller misstänkt gastrointestinal obstruktion eller perforation eller patienter med ökad risk för återkommande obstruktion, till följd av risken för gastrointestinal perforation. Förpackningar: 30 och 100 tabletter. Produktresumé senast uppdaterad: 07-2024. Begränsningar: Subventioneras endast för patienter med otillräckligt behandlingssvar på laxermedel. För patienter som behandlas med oxikodon gäller subvention endast då kombinationsläkemedel innehållande oxikodon och naloxon har otillräcklig effekt eller inte är lämpligt. För ytterligare information och pris se www.fass.se. Innehavare av godkännande för försäljning: Shionogi B.V. Marknadsförs lokalt av Viatris AB. Tel: 08-630 19 00.

Adress: Viatris AB, Tel: 08-630 19 00
Kod: SE-RIZM-2024-00028 Okt