Allergisk rinit

Epidemiologi

Epidemiologi för allergisk rinit; förekomst och skadeverkningar.

Allergisk rinit (AR) är ett globalt hälsoproblem som orsakar sjukdom och funktionsnedsättning. Den drabbar 500 miljoner människor runt om i världen (lågt uppskattat) och dess förekomst ökar i många områden.1 Vissa studier rapporterar att det har nått en platå,2 men andra studier rapporterar fortsatta ökningar sedan 1990-talet.3 Förekomsten är högre hos barn och ungdomar; hos barn är det fler pojkar än flickor som drabbas4 men denna tendens växlar under puberteten (dvs. fler flickor än pojkar) båda könen drabbas lika mycket när de blir vuxna.5,6 Det finns mycket lite variation mellan olika etniskta ursprung; miljöfaktorer har ett större inflytande på förekomsten. Globalt verkar det finnas en korrelation mellan ekonomisk och industriell utveckling och förekomsten av AR.7 Den kumulativa förekomsten av säsongsbunden och perenn AR hos vuxna i monocentriska, epidemiologiska undersökningar som genomförts i Europa visas i tabellen.1

 

Epidemiologi

 

SAR: Säsongsbunden allergisk rinit; PAR: Perenn allergisk rinit; AR: Allergisk rinit.

I Sverige brukar man tala om att ungefär en tredjedel av alla svenskar har allergiskrinit.24 Prevalens och epidemiologi för astma och allergi mäts kontinuerligt i Västra Götalands befolkning, 16-75 år, i West Sweden Asthma Study. 2016 hade 29,5 % av de tillfrågade kvinnorna allergisk rinit. Andelen hos män var 27,6 %. Man kunde se en ökning av allergisk rinit hos båda könen sedan 2008. Allergisk rinit var också den största riskfaktorn för utveckling av astma.25

Effekt på patienters livskvalitet

AR har trivialiserats under åren, trots att sjukdomen är kronisk, har hög förekomst och att den påverkar och skadar både individen och samhället. AR uppmärksammats nu både av European Academy of Allergy & Clinical Immunology (EAACI) såväl som på EU-parlamentsnivå att sjukdomen har stor påverkan på drabbade individer och deras familjer.8,9 AR-patienter har en lång rad olika symtom.10

 

Kvinna med allergisk rinit. Nyser och snyter sig utomhus

 

Foto: Getty Images

Symtomatisk börda

96,7 % av patienter rapporterar att de lider av minst två symtom. 71,4 % rapporterar näs- och ögonsymtom antingen för närvarande eller ofta, och 40,8 % av patienter anser att deras symtom är besvärliga omedelbart efter uppvaknande. Nästäppa anses vara det mest besvärliga symtomet som förknippas med allergisk rinit, men ögonsymtom har den största negativa effekten på patienters livskvalitet (QoL).12 Läkare underskattar konsekvent effekten och svårighetsgraden för rinitsymtom.10,13 Tyvärr fortsätter patienter att ha betydliga näs- och ögonsymtom trots att de är under behandling och även de som har flera läkemedel för AR.14

Trött man på kontoret. Nästäppa, nysningar, kliande och rinnande näsa är huvudsakliga symtomen som förknippas med AR

 

Foto: Getty Images

Effekt på vardagen

Patienter med AR har en lägre livskvalitet än de som inte har AR och den negativa effekten i vardagen är större för AR-patienter än för personer med med diabetes eller högt blodtryck.15 87 % av patienter med kontinuerlig AR och 79 % av patienter med periodisk AR känner att deras rinitsymtom påverkar måttligt till svårt minst en daglig aktivitet ”hela tiden”, där effekten påverkar mest på arbetet, i skolan, vid utomhusaktiviteter och under sömnen.16 Nästäppa och/eller rinnande näsa som orsakas av AR kan störa normala andningsmönster och orsaka sömnproblem. Sömnstörningar kan i sin tur leda till sömnighet under dagtid, trötthet, irritation och depression, kopplat med minnes- och inlärningssvårigheter.17 Vuxna AR-patienter har 10 gånger högre risk att vakna oftare under nätterna när deras symtom är som värst.18 AR är en betydande orsak till frånvaro eller närvaro, som rapporteras vara 4,1 dagar/år respektive 37,7 dagar/år.14 Slutligen kan humör och psykosocialt välmående också påverkas. Patienter rapporterar att de känner sig trötta/utslitna, irriterade/frustrerade, lider av dålig koncentration och är generade för sitt utseende.16

Socioekonomiska konsekvenser

Den ekonomiska bördan som förknippas med AR är hög och tillskrivs oftast indirekta kostnader som t.ex. förlust av produktivitet Den genomsnittliga kostnaden per AR- patient på grund av produktivitetsförlust är högre än för personer med hjärtsjukdom, astma, diabetes, högt blodtryck och andningssjukdomar tillsammans.19 I Sverige har de genomsnittliga årliga direkta kostnaderna (t.ex. läkemedel, läkarbesök) och indirekta kostnader (t.ex. produktivitetsförlust) per patient uppskattats till € 961,10 (direkta kostnader: € 210,30 och indirekta kostnader: € 750,80). Den totala kostnaden för AR för den svenska ekonomin uppskattas till € 1,3 miljarder per år.20 Den sammanlagda kostnaden för AR-orsakad frånvaro har uppskattats till GBP 1,14 miljarder/år i Storbritannien.14 I Tyskland har den genomsnittliga årliga kostnaden på grund av SAR uppskattats till € 1 089 för barn/ungdomar och € 1 543 för vuxna.21 I Frankrike har den totala kostnaden för kontinuerlig AR utan behandling uppskattats till € 355 per patient/månad.22 I USA är de totala direkta medicinska kostnaderna för AR cirka USD 3,4 miljarder, och nästan hälften av denna kostnad kan tillskrivas receptbelagda läkemedel.23

Referencer:

  1. Bousquet J, Khaltaev N, Cruz AA, Denburg J, Fokkens WJ, Togias A, et al. Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) 2008 update (in collaboration with the World Health Organization, GA(2)LEN and AllerGen). Allergy 2008; 63 Suppl 86:8-160.
  2. Bjorksten B, Clayton T, Ellwood P, Stewart A, Strachan D, Group IPIS. Worldwide time trends for symptoms of rhinitis and conjunctivitis: Phase III of the International Study of Asthma and Allergies in Childhood. Pediatr Allergy Immunol 2008; 19:110-24.
  3. McNeill G, Tagiyeva N, Aucott L, Russell G, Helms PJ. Changes in the prevalence of asthma, eczema and hay fever in pre-pubertal children: a 40-year perspective. Paediatr Perinat Epidemiol 2009; 23:506-12.
  4. Alm B, Goksor E, Thengilsdottir H, Pettersson R, Mollborg P, Norvenius G, et al. Early protective and risk factors for allergic rhinitis at age 4(1/2) yr. Pediatr Allergy Immunol 2011; 22:398-404.
  5. Global Atlas of Allergic Rhinitis and Chronic Rhinosinusitis. European Academy of Allergy & Clinical Immunology.] Available from www.eaaci.org.
  6. Kellberger J, Dressel H, Vogelberg C, Leupold W, Windstetter D, Weinmayr G, et al. Prediction of the incidence and persistence of allergic rhinitis in adolescence: a prospective cohort study. J Allergy Clin Immunol 2012; 129:397-402, e1-3.
  7. Katelaris CH, Lee BW, Potter PC, Maspero JF, Cingi C, Lopatin A, et al. Prevalence and diversity of allergic rhinitis in regions of the world beyond Europe and North America. Clin Exp Allergy 2012; 42:186-207.
  8. European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI). Beware of Allergy Campaign.] Available from http://www.bewareofallergy.com.
  9. Written declaration on recognising the burden of allergic disease. European Parliament.] Available from http://www.eaaci.org.
  10. Canonica GW, Bousquet J, Mullol J, Scadding GK, Virchow JC. A survey of the burden of allergic rhinitis in Europe. Allergy 2007; 62 Suppl 85:17-25.
  11. Stull DE, Roberts L, Frank L, Heithoff K. Relationship of nasal congestion with sleep, mood, and productivity. Curr Med Res Opin 2007; 23:811-9.
  12. Bousquet PJ, Demoly P, Devillier P, Mesbah K, Bousquet J. Impact of allergic rhinitis symptoms on quality of life in primary care. Int Arch Allergy Immunol 2013; 160:393-400.
  13. Meltzer EO. Allergic rhinitis: the impact of discordant perspectives of patient and physician on treatment decisions. Clin Ther 2007; 29:1428-40.
  14. Price D, Scadding G, Ryan D, Bachert C, Canonica GW, Mullol J, et al. The hidden burden of adult allergic rhinitis: UK healthcare resource utilisation survey. Clin Transl Allergy 2015; 5:39.
  15. de la Hoz Caballer B, Rodriguez M, Fraj J, Cerecedo I, Antolin-Amerigo D, Colas C. Allergic rhinitis and its impact on work productivity in primary care practice and a comparison with other common diseases: the Cross-sectional study to evAluate work Productivity in allergic Rhinitis compared with other common dIseases (CAPRI) study. Am J Rhinol Allergy 2012; 26:390-4.
  16. Valovirta E, Myrseth SE, Palkonen S. The voice of the patients: allergic rhinitis is not a trivial disease. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2008; 8:1-9.
  17. Meltzer EO, Blaiss MS, Naclerio RM, Stoloff SW, Derebery MJ, Nelson HS, et al. Burden of allergic rhinitis: allergies in America, Latin America, and Asia-Pacific adult surveys. Allergy Asthma Proc 2012; 33 Suppl 1:S113-41.
  18. Lavie P, Gertner R, Zomer J, Podoshin L. Breathing disorders in sleep associated with "microarousals' in patients with allergic rhinitis. Acta Otolaryngol 1981; 92:529-33.
  19. Lamb CE, Ratner PH, Johnson CE, Ambegaonkar AJ, Joshi AV, Day D, et al. Economic impact of workplace productivity losses due to allergic rhinitis compared with select medical conditions in the United States from an employer perspective. Curr Med Res Opin 2006; 22:1203-10.
  20. Cardell LO, Olsson P, Andersson M, Welin KO, Svensson J, Tennvall GR, et al. TOTALL: high cost of allergic rhinitis-a national Swedish population-based questionnaire study. NPJ Prim Care Respir Med 2016; 26:15082.
  21. Schramm B, Ehlken B, Smala A, Quednau K, Berger K, Nowak D. Cost of illness of atopic asthma and seasonal allergic rhinitis in Germany: 1-yr retrospective study. Eur Respir J 2003; 21:116-22.
  22. Bousquet J, Demarteau N, Mullol J, van den Akker-van Marle ME, Van Ganse E, Bachert C, et al. Costs associated with persistent allergic rhinitis are reduced by levocetirizine. Allergy 2005; 60:788-94.
  23. Meltzer EO, Bukstein DA. The economic impact of allergic rhinitis and current guidelines for treatment. Ann Allergy Asthma Immunol 2011; 106:S12-6.
  24. Läkartidningen 14/2016
  25. Borna et al. Allergy. 2019 Sep;74(9):1703-1715

Arbetar du inom hälso- och sjukvården?