Riskfaktorer vid anafylaxi

Anafylaxi

Anafylaxi – Riskfaktorer vid anafylaxi

Faktorer som ökar risken för svåra allergiska reaktioner¹

Patienter med allergier mot jordnötter eller andra nötter har en ökad risk för svåra reaktioner.

Foto: Getty Images

Enligt European Academy of Allergy & Clinical Immunology (EAACI) är anafylaxi en akutsituation och vårdpersonal bör ha kunskap om kännetecken och vilka åtgärder som ska utföras, både i ett akut och i ett senare skede.¹ Anafylaxi är en allvarlig, potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion som kännetecknas av snabb debut, luftvägs-, andnings- och/eller cirkulationsproblem och är vanligtvis (även om inte alltid) förknippad med förändringar i hud och slemhinnor.¹ Riskfaktorer är oftast individuella omständigheter.¹

Riskfaktorer vid anafylaxi; Faktorer som ökar risken för svåra allergiska reaktioner¹

Samsjuklighet
Astma är en riskfaktor för anafylaxi och dödlig anafylaxi, speciellt om astman är svår och okontrollerad.^2,3 Mastcellssjukdomar och sannolikt underliggande kardiovaskulär sjukdom förknippas också med en ökad risk för svår eller dödlig anafylaxi.^4-6

Specifika allergener
Patienter med allergier mot jordnötter och/eller andra nötter har en ökad risk för svåra reaktioner.⁷ Patienter med överkänslighet för insektsgift (t. ex. getingstick), äldre med befintlig kardiovaskulär sjukdom, mastcellssjukdom och mastcellsaktiveringssyndrom har ökad risk för anafylaxi.^8,9

Samverkande faktorer
Samverkande faktorer ökar risken att en allergisk reaktion uppstår och kan också påverka dess svårighetsgrad. Det kan vara till exempel träning, feber, akut infektion, premenstruellt tillstånd och känslomässig stress. Användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och alkohol verkar förstärka en del allergiska livsmedelsreaktioner.¹⁰ Träningsutlöst anafylaxi visar sig oftare hos vuxna än hos barn. Sambandet med träning har avgörande betydelse för debut av symtom eller tecken.^11-13

Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA) har givit ut Anafylaxidokumentet¹⁴ med rekommendationer av omhändertagande och behandling vid anafylaxi. Där kan du bl.a. läsa att:

Adrenalin är det viktigaste läkemedlet och ska ges i tidigt skede intramuskulärt i låret.
Vid anafylaxi ska patienten observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad. För bedömning av svårighetsgrad se Anafylaxidokumentet¹⁴.
Anafylaxi ska utredas av allergikunnig läkare som också tar ställning till förskrivning av adrenalinpenna.
Patienter med anafylaxi grad 2-3 ska alltid förskrivas adrenalininjektorer.
Förskriv alltid två autoinjektorer med adrenalin för dina patienter. Om den första inte ger tillräcklig effekt ska patienten kunna sätta en till 5-15 minuter efter den första.
Den som förskriver adrenalinpenna måste också se till att patienten/föräldrar till yngre barn får öva att ge sig injektionen.

För att lättare träna dina patienter finns det speciella träningsinjektorer utan nål och adrenalin.

I Anafylaxidokumentet¹⁴ kan du läsa mer om behandling och prioriteringar vi anafylaxi.

Referenser:

Muraro A, Roberts G, Worm M, Bilo MB, Brockow K, Fernandez Rivas M, et al. Anaphylaxis: guidelines from the European Academy of Allergy and Clinical Immunology. Allergy 2014; 69:1026-45.
Calvani M, Cardinale F, Martelli A, Muraro A, Pucci N, Savino F, et al. Risk factors for severe pediatric food anaphylaxis in Italy. Pediatr Allergy Immunol 2011; 22:813-9.
Gonzalez-Perez A, Aponte Z, Vidaurre CF, Rodriguez LA. Anaphylaxis epidemiology in patients with and patients without asthma: a United Kingdom database review. J Allergy Clin Immunol 2010; 125:1098-104 e1.
Brown SG. Clinical features and severity grading of anaphylaxis. J Allergy Clin Immunol 2004; 114:371-6.
Triggiani M, Patella V, Staiano RI, Granata F, Marone G. Allergy and the cardiovascular system. Clin Exp Immunol 2008; 153 Suppl 1:7-11.
Wimazal F, Geissler P, Shnawa P, Sperr WR, Valent P. Severe life-threatening or disabling anaphylaxis in patients with systemic mastocytosis: a single-center experience. Int Arch Allergy Immunol 2012; 157:399-405.
Vander Leek TK, Liu AH, Stefanski K, Blacker B, Bock SA. The natural history of peanut allergy in young children and its association with serum peanut-specific IgE. J Pediatr 2000; 137:749-55.
Rueff F, Przybilla B, Bilo MB, Muller U, Scheipl F, Aberer W, et al. Predictors of severe systemic anaphylactic reactions in patients with Hymenoptera venom allergy: importance of baseline serum tryptase-a study of the European Academy of Allergology and Clinical Immunology Interest Group on Insect Venom Hypersensitivity. J Allergy Clin Immunol 2009; 124:1047-54.
Hamilton MJ, Hornick JL, Akin C, Castells MC, Greenberger NJ. Mast cell activation syndrome: a newly recognized disorder with systemic clinical manifestations. J Allergy Clin Immunol 2011; 128:147-52 e2.
Cardona V, Luengo O, Garriga T, Labrador-Horrillo M, Sala-Cunill A, Izquierdo A, et al. Co-factor-enhanced food allergy. Allergy 2012; 67:1316-8.
Shadick NA, Liang MH, Partridge AJ, Bingham IC, Wright E, Fossel AH, et al. The natural history of exercise-induced anaphylaxis: survey results from a 10-year follow-up study. J Allergy Clin Immunol 1999; 104:123-7.
Tewari A, Du Toit G, Lack G. The difficulties of diagnosing food-dependent exercise-induced anaphylaxis in childhood -- a case study and review. Pediatr Allergy Immunol 2006; 17:157-60.
Aihara Y, Takahashi Y, Kotoyori T, Mitsuda T, Ito R, Aihara M, et al. Frequency of food-dependent, exercise-induced anaphylaxis in Japanese junior-high-school students. J Allergy Clin Immunol 2001; 108:1035-9.
Svenska Föreningen För Allergologi, Anafylaxidokumentet 2015 http://www.sffa.nu/wp-content/uploads/2015/12/Anafylaxi_sept_2015.pdf