Förkylningar är en vanlig orsak till hosta, men hosta kan även uppkomma av andra orsaker vid mekanisk- eller kemisk retning i luftvägarna. Hosta kan också vara ett symtom vid astma, allergi, krupp, KOL, lungödem, lungemboli, lungfibros eller cystisk fibros, autoimmuna sjukdomar, behandling med vissa läkemedel eller vid andra underliggande sjukdomar. Det finns tre olika slags hosta; den kan vara antingen akut, urakut eller kronisk. Många patienter besöker vårdcentralen för besvär med hosta.

Lungor och luftvägar
Våra luftvägar transporterar syre till lungorna när vi andas in och koldioxid när vi andas ut. Luften värms upp, fuktas och renas på sin väg in i kroppen. Luftvägarna delas in i övre och nedre luftvägarna, där de övre luftvägarna inkluderar näsan, bihålorna, munhålan och svalget (farynx). I näsan finns respiratoriskt epitel, med flimmerhår och slemproducerande celler, där små partiklar och mikroorganismer fastnar och sedan förs med slemmet ned i svalget där det sedan sväljs ned. Bihålor finns i pannbenet, överkäksbenet, kilbenet och silbenet. Dessa hålrum står i förbindelse med näsan. Insidan av hålrummen är täckt med respiratoriskt epitel. Vid kraftigare andning genom munnen passerar luften snabbare genom munhålan och svalget och kontakten med slemhinnorna försämras, vilket innebär att luften inte fuktas, värms och renas på samma sätt som vid passage genom näsan. Svalget har ett plattepitel som är robustare än epitelet i näsan och bihålorna. Svalgets två utlopp mynnar ut i matstrupen och struphuvudet.

I de nedre luftvägarna ingår struphuvudet (larynx), luftstrupen (trakea) samt lungorna med bronker, små luftrör (bronkioler) och lungblåsor (alveoler). Mellan svalget och luftstrupen sitter det cirka 5 centimeter långa struphuvudet som är uppbyggt av ett broskskelett bestående av olika strukturer hyalint och elastiskt brosk. Struplocksbrosket pressas nedåt så att mat leds ned i matstrupen vid sväljning. Sköldbrosk (adamsäpplet), ringbrosk och kannbrosk ingår också i struphuvudet. Luftstrupen sitter nedanför struphuvudet, är cirka 10 cm långt och är uppbyggt av bågformat hyalint brosk. Även här täcks insidan med respiratoriskt epitel. Runt luftstrupen finns glatta muskler som reglerar dess diameter. Luftstrupen delar sig i de två bronkerna som går till var sin lunga. Bronkerna grenar ut sig till bronkioler, vidare till respiratoriska bronkioler som sedan mynnar ut i alveoler. Respiratoriskt epitel finns i bronkerna och de större av bronkiolerna, vilket bidrar till immunförsvarets funktion i luftvägarna. Vid en luftvägsinfektion orsakad av virus eller bakterier kan slemhinnorna i luftrören mellan halsen och lungorna bli irriterade och svullna.

Orsaker till hosta
Hosta är en skyddsreflex som uppkommer vid någon typ av kemisk eller mekanisk irritation, men kan också vara ett tecken på sjukdom. Irritationen i luftvägarna ger ofta rethosta. Genom att hosta upp slem skyddas lungorna från allvarliga infektioner. Hosta skyddar också lungorna från små partiklar, damm, virus och bakterier som vi andas in och håller då luftvägarna fria.

Vår vanligaste infektion är förkylning, vilket i de flesta fall orsakas av virus. Det finns ett hundratal olika virus som kan ge förkylningssymtom. Ofta får man hosta tillsammans med andra symtom som feber och halsont. Hostan kan sitta i upp till tre veckor efter en vanlig luftvägsinfektion som då kallas akut bronkit eller luftrörskatarr.

Om infektionen sitter i öron, näsa, hals och/eller bihålor kallas det övre luftvägsinfektion och är ofta det vi kallar för en vanlig förkylning. Vid bihåleinflammation (sinuit/rinosinuit) och öroninflammation (otit) kan slem ge hostretning då det rinner ner från de övre luftvägarna. Vid en nedre luftvägsinfektion kan symtomen vara mer långdragna och det kan ta några veckor att bli frisk, men det börjar ofta med en förkylning. Vid luftrörskatarr (bronkit) är luftrören, bronkerna och lungvävnaden påverkad av infektionen. Allvarliga infektioner kan även leda till lunginflammation (pneumoni). Hostan tilltar ofta när infektionen går längre ned i luftvägarna.

Exempel på några mikroorganismer som kan orsaka hosta
Virus:
influensavirus, parainfluensavirus, metapneumovirus, respiratoriskt syncytievirus (RSV), Covid-19, coronavirus, rhinovirus, adenovirus

Bakterier:
pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae), kikhosta (Bordetella pertussis), legionärssjuka (Legionella pneumophila), papegojsjuka (ornitos, Chlamydophila psittaci), TWAR (Chlamydophila pneumoniae), tuberkulos (TBC, Mycobacterium tuberculosis)

Hostan kan delas upp i tre olika slag

1. Akut hosta – uppkommer oftast i samband med någon infektion i luftvägarna. Hostan pågår högst tre veckor, men den kvarstår ofta efter att man känner sig frisk från infektionen.
2. Urakut hosta – om det har fastnat något i luftvägarna som hindrar andningen. Denna hosta är ofta hård och skällande.
3. Kronisk hosta – hosta som pågått i mer än 2 månader. Denna hosta kan vara ett av flera symtom vid långvariga och/eller kroniska sjukdomar och maligniteter.

Vanliga symtom vid hosta
Ett av symtomen vid luftrörskatarr och lunginflammation är hosta, som kan vara antingen torr eller slemmig. Hostan är ofta det symtom som håller i sig längst efter en luftvägsinfektion eftersom en irritation i luftvägarna läker långsamt. Hostan kan göra ont i bröstet och det kan vara svårt att sova på nätterna. En del hostar upp slem, som ibland är blodblandat, några får andningssvårigheter och ett pipande ljud i bröstet när man andas, andra får rethosta eller torrhosta. Slemhosta förekommer vid kroniska lungsjukdomar och är även vanligt vid långvariga luftvägsinfektioner.

Andra diagnoser som kan ge hosta
Kronisk hosta kan vara ett symtom på lunginflammation, tuberkulos (TBC), HIV, allergi eller astma, doftöverkänslighet i luftvägar och nässlemhinna (sensorisk hyperreaktivitet), baksnuva (upper airway cough syndrome, UACS), kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och emfysem. Hosta förekommer också vid autoimmuna sjukdomar så som pulmonell sarkoidos eller Wegeners granulomatos. Hosta kan även uppkomma vid halsbränna och magsaftsreflux (gastroesofageal refluxsjukdom, GERD), bronkiekstasier, lungödem, lungemboli, lungfibros, cystisk fibros och vid andra underliggande maligniteter, eller vid sjukdomar så som pneumothorax, pleurit, näspolyper och struma. Vissa läkemedel (ACE-hämmare) kan även ge hosta som en biverkan efter långvarig användning.

Krupp - Särskild hosta hos barn
Barn kan få krupphosta (pseudokrupp) som är en särskild typ av skällhosta som kommer i samband med en virusinfektion och förkylningssymtom. Ofta hostar barnet då det sovit några timmar. Inandningen kan också vara väsande eller pipande, det kan vara svårt att andas och barnet kan bli hest på rösten.

Utredning vid akut hosta
Frågor om sjukdomshistorian, anamnesen, och några vanliga undersökningar är ofta tillräckligt för att ställa diagnos. Vid anamnesen är det viktigt att veta vad eller vilket agens som utlöst hostan. Det är också av vikt att veta frekvensen, utseendet och konsistensen på upphostat slem och om det även finns symtom på hjärtsjukdom.

Feber, andningsfrekvens, blodtryck, lungauskultation och perkussion ger status på patienten. För att bedöma svårighetsgraden av patientens sjukdom kan andningsfrekvensen och CRP (C-reaktivt protein) mätas. Även syresättningen av blodet, saturationen, kan mätas med en pulsoximeter (POX). Det kan också vara aktuellt med lungröntgen, och sputumodling med ett tillägg av molekylärbiologisk diagnostik för att fastställa orsaken till infektionen.

Utredning vid kronisk hosta
Vi kronisk hosta fortsätter utredningen av status och anamnes med eventuellt fler undersökningar så som lungröntgen, CT-thorax, EKG, spirometri, PEF-mätning och datortomografi av bihålorna (CT-sinus). Sänkan (SR) kan vara förhöjd vid kronisk infektion, men även vid andra bakomliggande sjukdomstillstånd som autoimmuna sjukdomar. Vissa faktorer ska tas på speciellt allvar i samband med hosta. Patienten får då svara på frågor om viktnedgång, om blod förekommer i upphostningarna (hemoptys), andningsbesvär så som andfåddhet och andnöd (dyspné), dåligt allmäntillstånd och om hög feber förekommit under en längre tid i samband med hostan. Frågor om utsatthet för tuberkulos (TBC) och smitta av HIV kan också ställas.

Val av behandling
Behandlingen fokuserar främst på de utlösande faktorerna till hostan och eventuella bakomliggande sjukdomar. Luftrörskatarr med hosta går ofta över av sig själv. Hostan kan ofta lindras genom att dricka varm dryck och sova med huvudet lite högra än vanligt. De olika sjukdomsymtomen kan även lindras med olika receptfria läkemedel, till exempel nässpray, halstabletter med bedövande effekt, febernedsättande och smärtstillande läkemedel. Slemlösande hostmediciner kan användas för att dämpa hostretningen orsakad av slem. Vid rethosta utan slem kan hostdämpande läkemedel användas. Pga sederande effekt tas de med fördel på kvällen innan det är dags att sova. Det finns även bronkvidgande hostmedicin utan sederande effekt. astma behandlas med inhalationssteroider och snabbverkande -stimulerare (FABA) vid behov eller kontinuerligt enligt Läkemedelsverkets föreskrifter.

Om luftrörskatarren övergått till lunginflammation, pneumoni, till följd av en bakterieinfektion i lungorna kan antibiotika behöva sättas in, då infektionen annars kan leda till svår sjukdom. Ofta har man då allvarliga symtom som ihållande hosta och samtidigt hög feber, sjukdomskänsla i kroppen med förhöjd andningsfrekvens, smärtsam andning eller svårigheter att andas. En bedömning av sjukdomens allvarlighetsgrad utförs och avgör vilken behandling och vårdnivå som är lämplig för patienten. Bronkoskopi kan behöva utföras på vissa patienter med sjukhusförvärvad pneumoni eller immunosuppression. Efter avslutad behandling kan en uppföljning med lungröntgen eller immunologisk utredning planeras in.

Källor:
Internetmedicin.se
Anatomifysiologi.se
Folkhälsomyndigheten.se
1177.se

Medicinska publikationer (reviews) för dig som vill fördjupa dig mer:
Smith JA. The Therapeutic Landscape in Chronic Cough. Lung. 2024;202(1):5-16.
Clark G, Fitzgerald DA, Rubin BK. Cough medicines for children- time for a reality check. Paediatr Respir Rev. 2023;48:30-38.
Trevizan-Bau P, Mazzone SB. Neuroimmune pathways regulating airway inflammation. Ann Allergy Asthma Immunol. 2023;131(5):550-560.